Frivillig och ofrivillig ensamhet: Olika effekter på psykisk hälsa

[Magnus]

# Frivillig och ofrivillig ensamhet: Olika effekter på psykisk hälsa

Ensamhet är en komplex upplevelse som kan påverka vår hälsa på vitt skilda sätt beroende på om den är självvald eller påtvingad. Denna rapport utforskar skillnaderna mellan frivillig och ofrivillig ensamhet med särskilt fokus på hur de påverkar vår psykiska hälsa. Forskning visar att medan frivillig ensamhet kan vara återhämtande och positiv, kan ofrivillig ensamhet leda till allvarliga hälsoproblem och försämrad livskvalitet.

## Frivillig ensamhet och dess positiva aspekter

### Återhämtning och reflektion

Frivillig ensamhet, även kallad självvald ensamhet, kan ha flera positiva effekter på vår psykiska hälsa. Människor som väljer att vara ensamma gör det ofta för att få tid till återhämtning och reflektion, särskilt efter större livsförändringar eller kriser[1]. Denna typ av ensamhet kan ge utrymme för att bearbeta känslor och tankar i sin egen takt.

Många personer uppskattar sin ensamhet och trivs bäst för sig själva eller i avskildhet. De kan uppleva frihet i att slippa ta hänsyn till andra och kan känna sig tillfreds trots få sociala kontakter[1]. Denna självvalda ensamhet är inte förknippad med negativa hälsoeffekter så länge den inte leder till långvarig social isolering.

### Betydelsen av balans

För barn, unga och vuxna kan självvald ensamhet innebära möjligheter att dra sig undan, kunna återhämta sig, få tid för att reflektera och vila[4]. Detta är en naturlig del av livet och kan vara nödvändigt för att balansera sociala interaktioner med egentid.

Det är dock viktigt att notera att även självvald ensamhet bör balanseras med social kontakt. Röda Korset påpekar att det är viktigt att den självvalda ensamheten inte leder till en långvarig social isolering som sedan blir svår att komma ur[1]. Balansen mellan ensamhet och social kontakt är individuell men avgörande för psykisk hälsa.

## Ofrivillig ensamhet och dess negativa hälsoeffekter

### Psykologiska effekter

Ofrivillig ensamhet upplevs som en påtvingad situation där man saknar önskad social kontakt eller känner sig utanför trots att man är omgiven av människor. Denna typ av ensamhet kan göra att man känner sig otrygg, övergiven och nedstämd[2]. Friends beskriver det som ”en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig i en grupp”[4].

Långvarig ofrivillig ensamhet är starkt kopplad till psykisk ohälsa och kan leda till sömnproblem, irritation, rastlöshet, orkeslöshet och depression eller hopplöshetskänslor[1]. Det är också vanligt att ensamheten leder till en lägre självkänsla och att man hamnar i en ond cirkel där man till slut undviker människor och sociala sammanhang[1].

### Fysiologiska reaktioner

När vi känner oss ofrivilligt ensamma reagerar kroppen med att öka nivån av stresshormoner. Med andra ord reagerar kroppen och hjärnan på samma sätt som när du utsätts för en fara[1]. Detta skapar över tid ett lågintensivt stresspåslag som kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.

Studier visar att ofrivillig ensamhet är en minst lika stor riskfaktor att dö i förtid som rökning och fetma[5]. Den ökar risken för både hjärnsjukdom och hjärt- och kärlsjukdomar[3]. Andra hälsorisker inkluderar högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, demens, ökad fysisk smärta och kognitiv försämring såsom försämrat minne samt intelligens- och koncentrationsförmåga[5].

### Kronisk ensamhet

Mest skadlig är den kroniska ensamheten där personen kontinuerligt bekräftar för sig själv att hen är ensam och att ingen vill umgås med hen[5]. När ensamheten ”börjar leva sitt eget liv” kan den leda till en självuppfyllande profetia där individen drar sig undan från sociala sammanhang vilket ytterligare förstärker ensamheten.

## Skillnader i upplevelse och konsekvenser

### Kontroll och val

Den mest grundläggande skillnaden mellan frivillig och ofrivillig ensamhet ligger i känslan av kontroll och val. Frivillig ensamhet är ett aktivt val som individen gör baserat på sina egna behov och önskemål. Ofrivillig ensamhet upplevs däremot som något påtvingat och utanför individens kontroll.

Denna skillnad i upplevd kontroll påverkar hur ensamheten påverkar vår psykiska hälsa. När vi väljer ensamhet kan den kännas befriande och ge oss möjlighet till personlig utveckling. När ensamheten är påtvingad kan den istället kännas som ett hot och skapa långvarig stress[1].

### Typer av ensamhet

Ofrivillig ensamhet kan vara både social och emotionell. Social ensamhet handlar om att känna sig ensam på grund av att man har få eller inga kompisar att vara med. Emotionell ensamhet definieras som avsaknad av en nära och viktig relation till någon annan, trots att personen kan vara omgiven av familj, kompisar och andra[4].

Frivillig ensamhet handlar ofta mer om ett tillfälligt behov av avskildhet och är sällan kopplad till en känsla av att sakna meningsfulla relationer. Den är snarare ett komplement till ett i övrigt socialt liv.

## Riskfaktorer för ofrivillig ensamhet

### Livssituationer som ökar risken

Vissa livssituationer ökar risken för ofrivillig ensamhet. Stora livsförändringar som gör att man förlorar sitt sociala sammanhang är ofta ett skäl, som att man flyttat till en ny ort, separerar eller går i pension[3].

Det finns också en stor skillnad i upplevd ensamhet mellan personer som är arbetslösa eller sjuka jämfört med dem som har jobb och är friska[3]. Ålder spelar också roll, med störst förekomst av ofrivillig ensamhet bland äldre över 80 år, unga vuxna och äldre tonåringar[3].

### Ekonomiska faktorer

Ekonomin kan vara en betydande riskfaktor för ofrivillig ensamhet eftersom deltagande i sociala aktiviteter ofta kostar pengar[3]. Personer med begränsade ekonomiska resurser kan därför ha svårare att upprätthålla ett aktivt socialt liv, vilket ökar risken för ensamhet.

## Slutsatser om ensamhetens påverkan på psykisk hälsa

Sammanfattningsvis påverkar frivillig och ofrivillig ensamhet vår psykiska hälsa på fundamentalt olika sätt. Frivillig ensamhet kan vara positiv och återhämtande när den balanseras med meningsfulla sociala relationer. Den ofrivilliga ensamheten däremot är förknippad med allvarliga negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa.

Medan en stunds självvald avskildhet kan vara välgörande och till och med nödvändig för psykiskt välbefinnande, kan kronisk ofrivillig ensamhet leda till depression, ångest och andra former av psykisk ohälsa. Den långvariga stressen som ofrivillig ensamhet skapar kan dessutom leda till fysiska hälsoproblem som i värsta fall kan vara livshotande.

Att förstå skillnaden mellan dessa två typer av ensamhet är därför viktigt både för individer som upplever ensamhet och för samhället i stort när man utvecklar strategier för att främja psykisk hälsa och motverka ensamhetens negativa konsekvenser.

Citations:
[1] https://www.rodakorset.se/var-hjalp-i-sverige/psykisk-halsa-och-psykisk-ohalsa/ensamhet/
[2] https://dinpsykiskahalsa.se/artiklar/hur-mar-vi-i-sverige/hur-vanligt-ar-det-att-kanna-sig-ensam/
[3] https://www.hjarnfonden.se/2024/12/ensamhet-kan-leda-till-nedsatt-hjarnhalsa/
[4] https://friends.se/kunskapsbanken/foralder/mitt-barn-har-inga-vanner/lar-dig-mer-om-ofrivillig-ensamhet/
[5] https://mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/rs6898-606551814-81/surrogate/Om%20ofrivillig%20ensamhet,%20profession.pdf
[6] https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2024/juni/ensamhet-kan-oka-risken-for-depression/
[7] https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-gor-vi-och-andra/tillsammans-minskar-vi-ofrivillig-ensamhet/
[8] https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4c47d2c239964839a9fb8c16011a4acd/ensamhet-paverka-halsan.pdf
[9] https://friends.se/kunskapsbanken/fakta/vad-ar-ofrivillig-ensamhet/
[10] https://psykologi.se/psykologilexikon/ensamhet/
[11] https://mind.se/stod-kunskap/fakta/ensamhet/
[12] https://www.ahum.se/bloggen/ofrivillig-ensamhet-sa-gor-du-for-att-bli-fri-fran-den/
[13] https://www.hjarnfonden.se/hjarnhalsa/social-aktivitet/sa-paverkas-var-halsa-av-ensamhet/
[14] https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ofrivillig-ensamhet–ett-folkhalsoproblem/
[15] https://forte.se/artikel/ensam-ar-inte-stark/
[16] https://ju.diva-portal.org/smash/get/diva2:1835568/FULLTEXT01.pdf
[17] https://capio.se/tips-och-halsorad/psykisk-halsa/ofrivillig-ensamhet-sa-kan-du-hjalpa/
[18] https://www.forskning.se/2023/12/19/bryta-ofrivillig-ensamhet/
[19] https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/socialstyrelsen-sa-kan-aldres-ensamhet-brytas/
[20] https://dinpsykiskahalsa.se/contentassets/7a77bce287ee4110ac7700a8d0c619c3/mbrand_fohm_webb62.jpg?w=850&mode=crop&sa=X&ved=2ahUKEwiks-32x5OMAxWTVqQEHTKTKnAQ_B16BAgHEAI
[21] https://www.su.se/forskning/forskning-p%C3%A5g%C3%A5r/k%C3%A4nslan-av-ensamhet-farligare-f%C3%B6r-h%C3%A4lsan-%C3%A4n-fysisk-ensamhet-1.554310
[22] https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/780750/Officiell%20version.pdf?sequence=2
[23] https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-gor-vi-och-andra/tillsammans-minskar-vi-ensamhet/
[24] https://www.regionvarmland.se/vardgivarwebben/samverkan-avtal-och-vardval/folkhalsa/folkhalsoarbete-i-regionen/psykisk-halsa/ofrivillig-ensamhet
[25] https://www.1177.se/liv–halsa/psykisk-halsa/ensamhet/
[26] http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1871132/FULLTEXT01.pdf
[27] https://www.sveakbt.se/relationer/ensamhet
[28] https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/popularvetenskapliga-teman/tema-relationer-identitet-och-sexualitet/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa
[29] https://dinpsykiskahalsa.se/artiklar/nar-livet-kanns-jobbigt/ensamhet/
[30] https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/09eac2b8b63e4d79a9e1f79dcbc71409/ensamhet-forekomst-konsekvenser-atgarder.pdf
[31] https://studenthalsa.se/psykisk-halsa/Ensamhet/
[32] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-12-8239.pdf

—
Answer from Perplexity: pplx.ai/share

[Författare]

Inlägg