Det är okej att inte må bra – låt oss prata om det

[Magnus]

# Det är okej att inte må bra – låt oss prata om det

Psykisk ohälsa bland unga ökar och många av oss kämpar i tysthet. Enligt forskning har andelen 11–15-åringar som känner nedstämdhet varje dag trefaldigats sedan 1985, och många upplever ångest, sömnproblem och stress. Samtidigt visar projekt som VÅGA PRATA att det hjälper att dela sina erfarenheter och att du inte är ensam. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på psykisk hälsa, med dans, yoga och andra aktiviteter som kan minska ångest och förbättra välbefinnande. I detta inlägg delar jag både personliga berättelser från andra ungdomar och konkreta tips för att hantera psykisk ohälsa, samt information om var du kan få hjälp när det känns tungt.

## Du är inte ensam – fakta om hur unga egentligen mår

Känner du dig ibland ledsen utan anledning? Har du svårt att sova eller känner ångest inför skolan? Du är inte ensam. Faktum är att psykiska besvär som påverkar vardagen har ökat bland barn, ungdomar och unga vuxna de senaste 20–30 åren. Sverige är dessutom ett av de europeiska länder där flest unga rapporterar symptom som nedstämdhet eller sömnproblem[3].

Men vad betyder det egentligen? När forskare tittar på statistiken ser de att många unga i grunden mår bra – en majoritet uppger ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt finns det många som kämpar med olika typer av psykiska besvär som gör det svårt att fungera i vardagen. Det kan handla om allt från stress och ångest till depression eller diagnoser som ADHD[3].

Den viktiga poängen är att du inte behöver känna dig konstig eller ensam om du mår dåligt. Det finns många andra som känner precis som du, även om det inte alltid syns utanpå.

### Det sociala medier-filtret

En av anledningarna till att vi kan känna oss ensamma i vårt mående är den tillrättalagda bild vi möter på sociala medier. Där ser allt perfekt ut – alla verkar ha kul, vara framgångsrika och ha ett problemfritt liv. Men det är inte hela sanningen. Bakom de perfekta bilderna finns vanliga människor som också känner stress, ångest och nedstämdhet[1].

Det är just därför initiativ som ”VÅGA PRATA” från Hjärnkoll Stockholm är så viktiga. Där berättar unga öppet om sina erfarenheter av psykisk ohälsa på sociala medier, som en motvikt till den perfekta fasaden. Syftet är att visa att man inte är ensam om att ha det jobbigt och att det finns andra som känner precis som du[1].

## När andra delar sina berättelser – igenkänningens kraft

Alma är en av många unga som valt att dela sin historia. Hon berättar om hur hennes problem började redan på dagis – hon blev arg och ledsen för små saker och hade svårt att varva ner. I skolan blev det ännu svårare, och efter en lång process fick hon till slut en ADHD-diagnos[4].

”Jag var ofta ledsen, kände ångest och var trött under dagarna. Jag hade bara några vänner under 3 och 4:e klass, resten av klassen blev irriterade på mig eftersom att de inte förstod mig,” berättar Alma. ”Jag var alltid så ledsen och undrade, ’vad är felet på mig?'”[4]

Almas berättelse visar hur viktigt det är med rätt hjälp och stöd. Med hjälp från BUP, medicin som fungerade för henne, och stöd från familj och vänner har hon hittat sätt att hantera sin situation. ”Jag hade aldrig klarat detta utan min familj och vänner. Jag har haft stöd under hela denna tid och jag är så lycklig och tacksam över det,” säger hon[4].

### När du känner igen dig i andras berättelser

Det finns något kraftfullt i att läsa om andras erfarenheter och känna igen sig. Det kan vara första gången du förstår att det du går igenom har ett namn, eller att andra har klarat sig igenom liknande situationer. På VÅGA PRATA:s blogg delar unga som Alice och Jasmine sina erfarenheter av ADHD, ångestsyndrom, självskadebeteende, depression, Aspergers och BDD (Body Dysmorphic Disorder)[1].

Genom att dela sina berättelser visar dessa ungdomar att det går att ta sig igenom svåra perioder, och att det första steget ofta är att våga prata om hur man egentligen mår.

## Vad kan hjälpa när du mår dåligt?

När det känns tungt finns det faktiskt några saker som forskningen visar kan göra skillnad. En av de mest effektiva är faktiskt fysisk aktivitet.

### Kropp och själ hänger ihop

Svenska barn och ungdomar är inaktiva under 70% av sin vakna tid, och denna siffra ökar med stigande ålder. Det finns tydliga samband mellan hur vi mår och hur vi rör oss – de som rör på sig mer känner ofta mindre stress inför skolan och skattar sin hälsa som bättre[2].

En sammanställning av flera studier visar att fysisk aktivitet i skolan kan ha positiva effekter på ungas psykiska hälsa. Det kan minska ångest, förbättra välbefinnande och öka motståndskraften mot svårigheter. Och det behöver inte vara komplicerat – det kan handla om hopprep, dans, styrketräning eller yoga[2].

### Dans och rörelseglädje som medicin

Vid Örebro universitet har forskare genomfört ett projekt kallat ”Dans för hälsa”, lett av en fysioterapeut. Projektet riktade sig till unga flickor (13-18 år) med fokus på att förebygga psykisk ohälsa och minska psykosomatiska besvär. Resultaten visade förbättringar i självskattad hälsa som höll i sig även ett år efter projektets slut[2].

Ett annat liknande projekt, ”Just in Time”, undersöker om dans, yoga och avslappning kan hjälpa yngre flickor (9-12 år) med återkommande magsmärta. Genom rörelse och dans kan kroppskännedom förbättras, vilket i sin tur kan påverka självkänslan positivt[2].

## Våga söka hjälp – du förtjänar att må bra

Om du känner att du kämpar med ditt mående är det viktigt att veta att det finns hjälp att få. Här är några ställen du kan vända dig till:

### Någon att prata med

* **Skolkuratorn eller skolsköterskan** är ofta en bra första kontakt. De har tystnadsplikt och kan hjälpa dig vidare om du behöver mer stöd.
* **Ungdomsmottagningen** finns i många kommuner och du kan prata med dem om psykisk hälsa, inte bara om sexuell hälsa som många tror.
* **BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin)** hjälper barn och unga upp till 18 år med psykiska problem. Din skolkurator eller vårdcentralen kan hjälpa dig att få kontakt.
* **Online-tjänster** som Unga Lukas erbjuder stöd via nätet för den som hellre vill prata anonymt[4].

Kom ihåg att det inte finns något som är ”för litet” för att söka hjälp för. Om något påverkar hur du mår och fungerar i vardagen, så är det värt att ta på allvar.

## Ett samhällsansvar – inte bara ditt problem

Det är viktigt att komma ihåg att psykisk ohälsa inte bara är ett individuellt problem. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, och allt fler skolor inför ökad fysisk aktivitet för att förbättra både lärande och hälsa[2].

Flera professioner behöver samarbeta för att ge barn och unga bättre förutsättningar – från fysioterapeuter till lärare, psykologer och andra. Det handlar om att skapa ett samhälle där det är lättare att må bra[2].

## Avslutande ord – ta ett steg i taget

Psykisk ohälsa kan kännas överväldigande, men kom ihåg att du inte behöver lösa allt på en gång. Ibland handlar det om att ta en dag i taget, att söka hjälp när det behövs, och att vara snäll mot sig själv även när det är svårt.

Att prata om hur du mår – med en vän, en vuxen du litar på, eller en professionell – kan vara ett viktigt första steg. Som projektet VÅGA PRATA visar, kan det både hjälpa dig själv och andra som känner igen sig i din berättelse[1].

Du är värdefull precis som du är, och du förtjänar att må bra. Och kom ihåg – det är okej att inte må bra, men du behöver inte hantera det ensam.

Citations:
[1] https://www.mynewsdesk.com/se/hjaernkoll-stockholm/pressreleases/unga-beraettar-om-sin-psykiska-ohaelsa-i-ny-bloggsatsning-3030801
[2] https://ceciliawinberg.se/2021/06/18/lat-oss-prata-om-psykisk-ohalsa/
[3] https://forte.se/artikel/hur-mar-vara-barn-och-unga-egentligen/
[4] https://ungalukas.se/unga-delar/unga-berattar-almas-berattelse/
[5] https://it-halsa.se/unga-berattar-om-sin-psykiska-ohalsa-i-ny-bloggsatsning/
[6] https://ideerforlivet.se/om-ideer-for-livet/vara-principer/psykisk-halsa/
[7] https://mieli.fi/sv/category/blogg/
[8] https://ungalukas.se/unga-delar/unga-berattar-biancas-berattelse/
[9] https://www.uu.se/institution/pedagogik-didaktik-och-utbildningssociologi/forskning/pedagogik/pedagogik-med-inriktning-mot-specialpedagogik-ps-gruppen/claes-nilholms-blogg/2020/djavulens-blandverk-och-den-okande-psykiska-ohalsan
[10] https://mind.se/berattelse/min-bipolara-resa-om-livet-med-inre-svangningar-och-social-fobi/
[11] https://vagaprata.nu
[12] https://www.verakliniken.se/blogg/
[13] https://hemmaforaldrarsblogg.wordpress.com/category/psykisk-ohalsa/
[14] https://www.smartpsykiatri.se/nyheter
[15] https://www.ekonomit.fi/sv/blogg/dagens-unga-mar-allt-samre-jag-ar-en-av-dem/
[16] https://hjarnkollskane.com/blogg/
[17] https://kvutis.se/skolrelaterad-stress-och-psykisk-ohalsa-en-vaxande-utmaning/
[18] https://www.uu.se/institution/pedagogik-didaktik-och-utbildningssociologi/forskning/pedagogik/pedagogik-med-inriktning-mot-specialpedagogik-ps-gruppen/claes-nilholms-blogg/2022/forkarleken-for-enkla-berattelser
[19] https://vagaprata.nu/berattelser/jag-var-bara-ett-barn-nar-jag-blev-utsatt/
[20] https://nordicwelfare.org/popnad/artiklar/tramadol-ungas-berattelser-om-att-forsoka-sluta/

—
Answer from Perplexity: pplx.ai/share

[Författare]

Inlägg